Tony Abrahamsson - FOXY - 12, 13,19, 20, 26, 27 oktober 2013

       

Jag lekte mycket i skogen när jag växte upp. Vi var alltid ute och såg ormar, myror, ber och ugglor.
 Mossan som var mjuk och sviktade, så att min gång följde den rörelsen, det minns jag ännu.
Den här utställningen har skogen, djuren och människorna som tema, (tror jag). Man kan se den som en
slags fabellek, men så har jag aldrig tänkt. Kanske ett försök att förena djur, människor och natur. Vem är 
vem ? Vad är vad ?
Min farfar som jag aldrig mött hade mött vittra, det är ett slags skogsväsen som finns (fanns ?) i
Ångermanland.
Han trodde fullt och fast på dem.
Skogen som plats är föränderlig och ändå på något sätt evig och ursprunglig.
/Tony

Maja Andersson visar sin konstfilm "Man ser nog inte igenom" - 27 juli.

                                  

                             
                              Om relationer till människor. Om relationer till staden. 

Maja läser första året på konsthögskola i Finland och kommer ursprungligen från Lidköping. På lördag visas hennes film första gången för publik.

   

Berith Stennabb - 13, 20 juli - "Rap i rapsen" (Performance den 13 juli) Teckningar, målningar o textil form i galleriet.

                               

                                    Berith Stennabb     

Berith Stennabb framför "Rap i rapsen" en högst personlig performancerit i rapsfältet utanför Galleri 44.

"Jag tror på varje människas inneboende kraft och behov av att uttrycka sig.  Begreppet  Community dance ligger mig varmt om hjärtat.

Community dance har sin förebild i den verksamhet som bedrivs i London där man med hjälp av olika kulturyttringar ger människor möjlighet att växa och uppleva kultur som en tillgång i livet.

En av de bakomliggande värderingarna är att dans är till för alla och att alla därför har rätt att få tillgång till det – oavsett ålder, kroppsform, kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller socioekonomisk situation.

Community dance omfattar alla dansgenrer men betonar ofta människors eget skapande och personliga uttryck.

Att arbeta med sceniskt projekt som metod betyder att skapa ett framförande, som kan se ut precis hur som helst i sin slutliga form. Framförandets längd, plats och tidpunkt avgörs helt av lokala förutsättningar och önskemål. Både utomhus och inomhus, i gymnastiksalar eller i offentliga lokaler.

Innehållet styrs helt av de deltagande människornas önskemål. Det kan vara sagor, berättelser,  

Formen kan vara berättande, mer abstrakt med visuella stämningar, poetisk, teatralisk, med eller utan ord, rörelse, koreograferad dans, inspelad och/eller levande musik, sång, dikt.

Berith Stennabb"